Anders Erson
1739-1793
Born: Gottröra, Stockholms Län (AB), Sverige
Died: Wasa, Skepptuna, Stockholms Län (AB), Sverige
|
1739-1793
Born: Gottröra, Stockholms Län (AB), Sverige
Died: Wasa, Skepptuna, Stockholms Län (AB), Sverige
Om Gottröras befolkning under mitten av 1770-talet <div>I Tabellverkets material fanns inte Gottröra förrän 1774 då en mortalitetsrapport utkom och den första folkräkningen kom ut året efter när folkmängden var 708 invånare, fördelat på 353 män/pojkar och 355 kvinnor/flickor. Under detta år fanns det 146 gifta par i socknen och antalet änklingar/änkor var 12/20. Denna fördelning var inte så farligt med tanke på hur det såg ut under 1700-talet. I socknen fanns det en vardera av gästgivare och "krog på landet", adelsfamiljen på Johannishus bestod av paret med två döttrar.<br><br>Året 1774 föddes det 24 barn(1 oäkta), 4 äktenskap, 3 äktenskap upplösta genom döden och 14 personer dog under året. Det verkar som socknens första år av sådana där uträkningar var lyckliga med tanke på hur det såg i Sverige under detta decennium. Nästa år föddes 26 barn(2 oäkta), 5 äktenskap inleddes och 23 personer dog(varav nio blev upplösta genom döden).<br><br>I jämförelse med hittillsvarande de goda åren så var 1778 ett olyckligt år för Gottröra, då föddes 22 barn(15 flickor), en pojke föddes utanför äktenskapet och 36 personer dog. Det var så att det var hög dödlighet hos barnen och under tio år var det 26 som dog varav hälften var under ett år. De främsta dödsorsakerna var 13 fall av kopporna, då undrar man hur många invånare socknen hade 1780, nämligen 720 invånare som var fördelade på 120 hushåll, det fanns en gästgivargård och fyra "krogar på landet". </div>
<p><font face="Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif" size="2">Många gånger gick soldatlivet i <em>arv</em>. Från far till son. Var fadern betraktad <br>som en duglig soldat så föll det sig naturligt att anta att även sonen skulle lämpa sig för soldatlivet.</font></p><p><font face="Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif" size="2">När soldaten antogs som rotesoldat upprättades ett <em>soldatkontrakt</em> <br>mellan knekt och rote. I detta kontrakt beskrevs i detalj vad som ålades <br>roten respektive knekten att göra.<br>I soldatkontraktet fanns angivet både rättigheter och skyldigheter.</font></p><p><font face="Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif" size="2">Varje rotesoldat benämns med ett specifikt <em>aktnummer.<br></em>Ett exempel på detta kan vara: Akt nr: KR-05-0570-1806. KR står för Kronobergs regemente, 05 står för 5:e kompaniet, 0570 står för soldatens nummer inom kompaniet (rotenummer) och 1806 står för anställningsår.</font></p><p><font face="Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif" size="2">Förutom olika former av dagsverken åt roten så var soldaten under längre<br>tider borta en hel del från soldattorpet. Inte enbart i krig utan även i fredstid. Det kunde gälla övningar eller arbetskommenderingar.<br>Då var det soldathustruns ansvar att sköta torpet. Hon fick ensam sköta<br>barnen och hon fick ensam sköta om djur och gård.</font></p>